Titta, den nya radiopiraten – som säjer:

Ingen kan stoppa oss nu!

När hon var 14 visste hon allt om nattklubbar.


Det Stormar! Hon är en tuff 19-åring, men kan hon stå pall?

  När chefen för piratsändaren Radio Syd, fru Britt Wadner, häromdagen åkte in i fängelse för brott mot Svea Rikes lag blev det hennes dotter Connie som tog över befälsföringen på sändarfartyget i Öresund. SE hyrde en båt, åkte ut och ställde frågor.

        Jag gick ut flickskolan. Sen gick jag konstnärliga linjen på Parkskolan i Lund.         Nej, det är jättekul.         Inte i någon högre grad. Jag lever på fickpengar. Jag tjänar mer än mamma den här
        månaden.         Hon har skrivmaskin och 80 kilo bokföring med sej. Hon fick också med frimärken för
        160 kronor när hon åkte in.Hon dirigerar oss per korrespondens.         Mamma fick lämna bil och allt på stampen för att få pengar i början. Men nu går det
        bra. Annonseringen ökar.         En malmöbo annonserade att han hade en cykelkärra och kunde utföra
        småtransporter. Efter några dagars annonsering var han tvungen att köpa två
        lastbilar!         Så skulle jag köpa sändare, grammofoner och tekniska saker för hela slanten!         Hästar, bilar, spansk semester, gymnastik, åka båt. Det behöver inte vara piratbåt.         Backen.         Jau.         Lennart Hansson. Jag träffade honom i gymnastiken. Han var Landskronamästare. Vi
        förlovade oss när jag var 17.         Nej, han har inget med det här att göra. Han är maskiningenjör.         Man kan inte gifta sig till en piratposition här i landet!

  Jag styr – men det är mamma som dirigerar...från fängelset!
        För det första är jag inte ensam chef. (Dom andra är Kalle, min bror, och Ingvar,
        d.v.s. herr Hjulström) Jag går till kontoret klockan åtta, en timme före dom andra.
        Jobbar med annonserna (som vi helt lever på). En annonsör vill kanske ha en text, en
        busvissling, en skiva. Tio sekunder kostar 25 kronor. Sen gör jag ett husmorsprogram
        och ett popprogram nästan dagligen. Skivor får vi gratis från skivbolagen. Som chef
        har jag tusen saker att sköta. T.ex. säja nej tack till alla som kommer och vill jobba
        hos oss.         Jag är snäll. Vimlar inte mycket omkring i nöjeslivet. Och folk säjer så mycket roligt
        och vänligt om sändningarna. Ingen tycker jag är någon bov. Privat är jag helt laglig
        och ostraffad – bortsett från parkeringsböter!         Det är fel, för jag kan inte spela kort. Jag kan inte sitta still så länge.         Har aldrig testat mej. Vill inte veta min begränsning.         Hade. Jag var glad den dan. Hade just fått körkort. Min Volkswagen gick fint. Då var
        det nån som pekade på trottoaren och sa ”Titta där går Lasse Holmqvist”. Jag kunde
        inte se honom. Jag tittade och tittade. Jag glömde bort att jag satt vid ratten.
        Krasch! Bom! – Men jag får låna mammas Vauxhall nu när hon sitter inne.         Jobbar vidare i bolaget. För nu får vi TV också! Ingen stoppar oss!         Tja, jag var nattklubbsguide på Mallorca när jag var 14 år.         Tage Enhörning. Han är död. Egentligen heter jag Constance Enhörning.
 

        SE ger Dig här chansen att som piratchef tala till Gösta Skoglund. Varsågod!


        - Kära kommunikationsminister! Ni gör Ert jobb, det förstår jag. Men Radio Syd stör
        ingen och Er nya lag har inte vunnit folkets gillande. Det är tillåtet för en utlänning,
        vilken som helst, att sända regionalradio över svenskt område. Men det är förbjudet
        för en hederlig, ambitiös svensk att göra det! Ni kan gott ge efter för majoritetens
        krav och ta bort det diktatoriska förbudet!

        Jo, han är en god vän till oss.         Jag träffade honom en gång på Kanarieöarna. Det var precis när vårt skepp Cheeta
        sjönk i Malmö hamn. Han verkade snäll.         Säljer vibrerande madrasser.         Visst. Men hur kan deras program kosta så mycket! Vi känner radions folk i Malmö
        väl. Får låna band av dem ibland.         Jag bor i Lund!         Han är författare.         Han är nog ryss. Det låter så. En astronaut, skulle jag tro.         Jag skall gå på teater. Jag skall se ”Hur man lyckas i affärer”.

         Tillbaka

        Se 1965-04-01