Danska pionjärer

 
m/s Mi Amigo (ex Magda Maria, ex Bon Jour) var piratradiobranschens främste veteran.
40 år gammal inledde hon 1961 sin karriär som Radio Nords sändarfartyg. Så småningom hamnade hon i Radio Caroline´s tjänst. Hennes tid var utmätt till den 19 mars 1980, då en storm på 10 Beaufort sänkte henne utanför Sheerness.

Vraket efter ytterligare en prominent svensk piratradioskuta, Radio Syds m/s Cheeta 2, vilar numera i Gambiaflodens mynning.

Nordsjövikariat

Inte förrän 1966 upphörde den båtburna piratradion i Skandinavien. I januari det året tvingade packisen iväg Cheeta 2 från hennes ankarplats i Öresund. Radio Syd tystnade för alltid i svenska vatten, även om på sin tid välkända radioröster därifrån - som Pekka Langer - skulle fortsätta sin karriär inom den
officiella rundradion på landbacken. Cbeeta 2 stävade mot den engelska kusten.
Där skulle hon vikariera för Mi Amigo, som nu var sändarfartyg för Radio Caroline South.
Denna veteran från Radio Nord-åren utanför Stockholm behövde plåstras om efter ännu en av de många grundstötningar som kanske mer än annat kännetecknade den sjöburna piratradiobranschen.

 Fartyget blev kvar utanför Frinton nordost om Themsens mynning, även sedan Mi Amigo hade tillfrisknat och återinträtt i tjänst. Men sommaren 1966 tvingades hon själv söka assistans. Cheeta 2 förtöjdes nära Dover - och belades med kvarstad. En strid om ägarskapet följde. Först mot slutet av 1967 kunde fartyget lämna Nordsjön, som nu hade blivit osäker ankarplats till följd av den nya brittiska antipiratradiolagen - Marine Broadcasting Offences Act.

Via La Corufia och Safi och en misslyckad sejour på Kanarieöarna ruffade Cheeta 2 vidare till det just självständiga västafrikanska landet Gambiashuvudstad Bathurst, som 1973 döptes om till Banjul. Radio Syd fick licens för lokala sändningar från fartyget, som nu var fast förtöjd eller förankrad på Garnbiafloden. Skutan hade i princip seglat färdigt, förutom en ödesdiger sista seglats någon gång på 198o-talet.
 Efter några år flyttades Radio Syds sändare och antenn iland. Sändningarna fortsatte med samma signaturmelodi: Evert Taubes Så länge skutan kan gå, som hade hängt med ända sedan starten hemma i Öresund. Det nu antennlösa
fartyget fick en ny roll som restaurang och diskotek, med fast position vid piratdrottningens hotelll Wadner Beach i Banjul. I987 seglade hon själv in i den sista hamnen, 72 vårar gammal.
Något år dessförinnan hade hennes trotjänare Cheeta 2 slitit sig från förtöjningarna under ett tropiskt oväder och gått på en sandbank vid
Gambiaflodens mynning. Möjligen kan vrakrester efter henne fortfarande siktas där ute .
2001 lär Radio Syd ha tystnat, sedan antennen från salig Cheeta 2 rasat samman.

Holländsk pionjär

Den på sin tid fromma radiopiraten De Hoop, huvudrollsinnehavare i filmen
The Boat that Rocked.

I november 1959 beslöt sig den ekonomiske äventyraren Jack Kotschack och tre amerikanska likasinnade för att kopiera det danska exemplet. De skulle starta piratradiostation utanför Stockholm! Lastskutan Oiga - sjösatt i Kiel 1912 som tremastskonaren Margarethe - köptes och döptes om till Bon Jour. Lastutrymmet fick ge plats åt studios, sändare och hyttinredning. Efter en hel
del navigatoriska äventyr och smärre olyckor nådde den nicaraguregistrerade skutan fram till sin destination i februari 1961. Hon ankrade utanför Ornö i Stockholms södra skärgård. Radio Nord kunde inleda sändningarna.
 Riksdagen beslöt att Bon Jours radioutrustning skulle beslagtas om hon kom in på svenskt vatten. Men skutan stannade kvar på de internationella böljorna. Tenderbåtar anlitades för förbindelser med land. Bunkerolja och färskvatten läktrades över från Fredsgrogg.
Ett lätt flygplan brukade dumpa kanistrar med bandade program akter om Bon Jour.
  Regeringen svarade med att utsätta Nicaragua för diplomatiska påtryckningar.Registreringen av Bon Jour upphävdes, varpå hon skrudade om till Panama flagg och skiftade namn till Magda Maria.
 Ett lagförslag väcktes i Riksdagen.Det skulle inte bara bli straffbart att annonsera över Radio Nord utan även att förse sändarfartyget med bunkers, förnödenheter osv. Redan tidigare hade kuststationen Stockholm Radio
stoppat all förmedling av programinslag och radiosamtal.

Lagen antogs i maj och trädde i kraft  den 1 augusti 1962. Samtidigt fick våra nordiska grannländer motsvarande antipiratlagar. Norge och Finland var förskonade från egna radiopirater men hade utnyttjats som "nödhamn" av Radio Mercurs respektive Radio Nords sändarfartyg.

Radio Nord somnade in och Sveriges Radios poppiga P3 föddes. Piratsändningarna upphörde definitivt redan den 30 juni. Magda Maria tog sig ned till El Ferrol i spanska Galicien. Där togs hon över av de "liechtensteinska" initiativtagarna till det brittiska piratprojektet Radio Atlanta. Fartyget döptes om till Mi Amigo och skulle bli det mest långlivade av alla piratradiofartyg.

Mercur ut - Radio Syd in

Även i Öresund fick den nordiska antipiratlagen dramatiska följder. I juli 1962 tuffade Cheeta 2 iväg till västtysk hamn. Där såldes hon till Britt Wadner, som sedan tidigare ägde Cheeta. Juli månad ut fortsatte Radio Mercur att sända från Lucky Star, som nu ägdes av en bulvan i Guatemala. Den 16 augusti bordades faryget av dansk polis, sedan Radio Mercur trotsigt hade återupptagit sändningarna, Nu uppdagades det att hon - i likhet med Cheeta
- var statslös. Den libanesiska flaggen var ett falsarium. Den enda flagg hon var berättigad till var Jolly Roger.

 Radio Mercur tvingades upphöra helt med verksamheten. Från den 1 januari 1963 försökte Danmarks Radio fylla tomrummet med sin nystartade Melodiradio. Lucky Star återgick till sin gamla roll som lastfartyg och seglade i ytterligare ett dussin år under dansk flagg.
 En som inte gav upp så lätt inför lagar och andra trivialiteter var piratdrottningen Britt Wadner. På våren 1962 hade hon startat Radio Syd , som främst riktade sig till skånska lyssnare. Sändningarna utgick växelvis från Cheeta och Cheeta 2. I oktober bötfälldes fru Wadner För brott mot antipiraratlagen. Snart började företag som annonserade över Radio Syd att bötfällas. Mot slutet av L964 dömdes Britt Wadner ännu en gång. Nu fick hon sitta av en månad på kvinnofängelset Hinseberg. Där fördrev hon tiden med att prata in kommande program på bandspelare.
Ungefär samtidigt gick Cheeta ur tiden. Det började med att ankaret släppte. Hon gick på grund utanför Malmö och slog upp ett hål. Cheeta bogserades in till kajplats 11, där hon sjönk - sedan generator och sända utrustning först hade förts i land. Internetkällan www.offshore-radio.de/fleet/cheeta.htm hävdar att hon sänktes med flit, av försäkringsskäl. Efter bärgning ljöt Cheeta skrotdöden hos Persöner i Ystad.